Litteratur, forskning, organisationer

Böcker om arbete med vårdhund
Anderson, P. Elisabeth. 2008. The Powerful Bond between People and Pets. Our boundless connections to companion animals. Praeger Publishers. ISBN-13: 978-0-275-98905-7.
Boken är välskriven och bred, baserad på forskningsrön. Utförliga litteraturreferenser.

Beck-Friis, B, Strang, P & Beck-Friis, A. 2007.  Hundens betydelse i vården. Erfarenheter och praktiska råd. Gothia.
Varför djur i vården? Hur gör man då man vill ha hund på särskilda boenden? De här frågorna diskuteras i boken. Här finns också ett kapitel om hundens betydelse vid svår cancersjukdom.

Dono, Jo-Ann &  Ormerod, Elizabeth, eds. 2005. Older people and pets. A comprehensive guide. Society for Companion Animal Studies.
Boken ger en bred översikt av såväl forskning som praktik om hundens användning för äldres välbefinnande och vård. Här finns en mängd konkreta, pratiska råd.

Fine, Aubrey H. ed. 2006 2000. Handbook on Animal Assisted Therapy. Theoretical Foundations and Guidelines for Practice.  Academic Press. ISBN-13: 978-0-1236-9484-3.
En ganska heltäckande bok i ämnet. Här finns kapitel om både grundläggande frågor och de som rör särskilda målgrupper, från barn till gamla.

Hassink, J, van Dijk, M, eds. 2006. Farming for health. Green-Care Farming Across Europe and the United States of America. Springer förlag. ISBN-10 1-4020-4540-9 (HB).
I boken ges en översikt av läget i början på 2000-talet vad gäller användning av lantbruksmiljöer (inkl. gårdens djur) för behandling av ohälsa, och som miljö för omsorg för handikappade m.fl. Här finns både tematiska artiklar och beskrivningar land för land.

Hultman, Sven-G. 2005. Natur i vården. Grön terapi och rehabilitering - en naturlig del av framtidens hälso- och sjukvård? Landstinget i Uppsala län.
Med grön terapi avses både användning av sällskapsdjur och trädgård/park/natur. Tre frågor behandlas: Vad är grön terapi/rehabilitering? Finns evidens? Vad kan landstinget göra om man vill använda sig av "Natur i vården"?

Håkansson, Margareta, Palmgren Karlsson, Carina, Sallander, Marie & Henriksson, Göran. 2008. Husdjur och folkhälsa. En forskningsöversikt om betydelsen av sällskapsdjuren och lantbrukets djur för människors hälsa.
Rapporten visar att forskningen stöder påståendena att djur har vissa hälsofrämjande effekter för människan.

Kellert, Stephen & Wilson, Edgar O, eds. 1993. The Biophilia Hypothesis. The Island Press.
Med boken Biophilia: The Human Bond with Other Species (1984) myntade Wilson begreppet "biofili": människans inneboende dragning till det levande, att människan har en medfödd tendens att uppmärksamma, handskas med eller på andra sätt rea-gera positivt på natur. Samlingsvolymen från 1993 innehåller ett tiotal artiklar som går på djupet i olika aspekter av biofilibegreppet.

Levinson, Boris.
- 1969. Pet-Oriented Child Psychotherapy. Springfield, Ill: Charles Thomas.
- 1972. Pets and Human Development. Thomas, Springfield.
Redan i slutet på 1960-talet noterade den amerikanske psykologen Boris Levinson anmärkningsvärt goda effekter när en hund deltog som medterapeut. I detta och nästföljande verk beskriver han sina rön.

Manimalis. Manimalisrapporten. 2009.
Skriften, som ges ut av organisationen Manimalis, innehåller statistik om sällskaps-djuren, uppgifter om deras positiva effekter för samhället och den enskilda människan, organisationer av intresse i sammanhanget, stöd och stipendier m.m. Läs mer på www.manimalis.se.

Mc Nichola, June, Gilbey, Andrew, Rennie, Anna, Ahmedzai, Sam, Dono, Jo-Ann och Ormerod, Elizabeth. 2005. Pet ownership and human health: a brief review of evidence and issues. British Medical Journal 331:1252-1254.

Norling, Ingemar. 2002. Djur i vården. Om hur sällskapsdjur kan påverkas äldres hälsa och livskvalitet, egenvård och oberoende, avlasta och förbättra vård och omsorg, sänka vårdkostnader och förbättra personalens arbetsmiljö. Göteborgs univ, Sektionen för vårdforskning.

Salotto, Pearl (red). 2001. Pet Assisted Therapy. D.J. Publications. ISBN 0-9713676-0-4.
Boken innehåller ett 60-tal kapitel inom fyra områden: historik, praktik inom äldrevård, rehabilitering, behandling av utvecklingsstörda m.m, etiska frågor samt framtidsfrågor.

Wells, Deborah L. 2007. Domestic dogs and human health: An overview. British Journal of Health Psychology, 12, 145-156.

Wilson, Edgar O. 1984. Biophilia: The Human Bond with Other Species. Cambridge: Harvard University Press.
Se text ovan vid Kellert & Wilson.

Wilson, Cindy, C & Turner, Dennis, C. (eds). 1998. Companion Animals in Human Health. Sage publications. ISBN 0-7619-1061-1.
Skriften innehåller de föredrag som hölls vid "Seventh International Conference on Human-Animal Interactions". Detta var första tillfället när enbart bidrag som genomgått en professionell s.k. blind, peer-review togs med. Innehållet i boken liknar det i Salottos ovan, men antalet kapitel är färre och mer sammanhållna.

Forskningsrapporter på engelska
Anderson, David C. 2007. Assessing the Human-Animal Bond. A Compendium of Actual Measures. Purdue Univ. Press. ISBN-13: 9078-1-55753-424-8.
En värdefull sammanställning över alla de skalor som används inom forskningen för att utvärdera effekter vid användning av djur i vården.

Anderson, Robert K, Hart, Benjamin L. och Hart, Lynette A (eds). 1984. The Pet Connection. Its Influence on Our Health and Quality of Life. Proceedings of con-ferenses at Univ. of Minnesota and Univ. of California June 1983. Center to stu-dy Human-Animal Relationships and Environments, Univ. of Minnesota, Min-neapolis.
En äldre skrift - men en av de första klassikerna! Redan 1983 hölls alltså i USA två konferenser (se ovan) där resultat av forskning om "banden mellan människan och (sällskaps)djuren)" redovisades. Skriften är en sammanställning av de 49 anföranden som hölls.

Anderson, W.P, Reid, C.M. och Jennings, G.L. 1992. Pet ownership and risk factors for cardiovascular disease. Medical Journal of Australia 157:298-301.
Ofta citerad studie som visar på minskad risk för hjärt-kärlsjukdomar hos ägare av sällskapsdjur.

Barker, Sandra B. and Dawson, Kathryn S. 1998. The Effects of Animal-Assisted Therapy on Anxiety Ratings of Hospitalized Psychiatric Patients. Psychiatr Serv 49:797-801.
Studien visade på signifikant sänkning av ångest efter kontakt med hund.

Blackshaw, J. et.al. 1995. A long-term study of the effects of a resident pet, visiting pet, or no pet, on elderly residents of three nursing homes. IAHAIO konferens paper.
En studie om användning av hund vid äldreboenden, där man jämför hund som bor på institutionen med besökshund eller att ingen hund finns med.

Brodie, Sarah J. & Biley, Francis C. 1999. An exploration of the potential benefits of pet-facilitated therapy. J of Clinical Nursing, 8: 329-337.
En genomgång av litteraturen på området leder till slkutsatsen att den potentiel-la hälsonyttan av kontakt med sällskapsdjur är betydande.

Brodie, Sarah J. et. al. 2002. An exploration of the potential risks associated with using pet therapy in healthcare settings. J of Clinical Nursing, 11: 444-456.
Efter en gedigen genomgång av litteraturen på området drar man slutsatsen att nyttan av kontakt med sällskapsdjur vida överväger riskerna, både i hem- och institutionsmiljö. Förutsättningen är dock den allmänt goda hälsomiljö som finns i Europa och Nordamerika samt en ansvarsfull hantering av djuren.

Buttram, D. 2001. Animal assisted therapy (AAT) as an integral part of physiotherapy (=T) sessions in a nursing home.  IAHAIO konferenspapper.

DiSalvo, H, Haiduven, D, Johnson, N, Reyes, V, Hench, C, Shaw, R, Stevens, D. 2006.  Who let the dogs out? Infection control did: Utility of dogs in health care settings and infection control aspects. American J. of Infection Control, Volume 34, Issue 5, Pages 301-307.
Om man följer de riktlinjer som finns bedöms riskerna för infektion i allmänhet vara små.

Fossier-Varney. N. et.al. 2001. Animal assisted therapy and psycho-behavioral problems in the aged patient in long-term care. IAHAIO konferens paper.

Friedman, E, Katscher, A.H, Lynch, J. och Thomas, S. 1980. Animal companions and one-year survival of patients after discharge from a coronary care unit. Public Health Reports 95(4)307-312.
En ofta citerad studie som visade på högre överlevnad efter hjärtoperation hos de som hade sällskapsdjur.

Friesen, Lori. 2009. Exploring Animal-Assisted Programs with Children in School and Therapeutic Contexts. Early Childhood Educatiion Journal. Volume 37, Number 4 / January, 2010.
En aktuell översikt i ämnet avseende både positiva effekter och tänkbara problem.

Haughie, E, Milne, D. och Elliott, V. 1992. An evaluation of companion pets with elderly psyciatric patients. Behavioural Psychotherapy 20:367-372.

Headey, B. & Grabka, M. 2003. Pet ownership is good for your health and saves pub-lic expenditure too: Australian and German longitudinal evidence. Australian So-cial Monitor, Vol 5 No 4 Nov 2002, sid. 93-99. Också tillgänglig via Deutsche In-stitut für Wirtschaftsforschung (DIW).

Olbrich, E. 2001. The importance of companion animals for the elderly in the 21st century. A differential analysis. IAHAIO konferens paper.

Saito, T. et.al. 2001. The relationship between keeping a companion animal, instrumental activities of daily living (IADL) and use of antihypertensive drugs: a study of japanese elderly living at home.  IAHAIO konferens paper.

Serpell, J. 1989. The influence of pet ownership on people's behaviour, health and lifestyle.  IAHAIO konferens paper.

Velde, B.P, Cipriani, J. & Fisher, G. 2005. Resident and therapist views of animal-assisted therapy: Implications for occupational therapy practice. Australian Occ. Therapy J. 52, 43-50.

Svenska forskningsrapporter, examensarbeten, uppsatser

Andersson, Anna & Hoff, Petra. Karolinska institutet, vårdvetenskap och samhälle. Sektionen för arbetsterapi. Ex.arb 15 hp. 2009. Djurassisterad terapi och djurassisterad aktivitet i aktiviteter i det dagliga livet.
Författarna intervjuar 9 diplomerade vårdhundsförare och analyserar svaren. Man drar slutsatsen att DAT och DAA kan ha positiva effekter för klienter som är i behov av att kunna utföra aktiviteter i det dagliga livet.

Andersson & Johansson. 2006: Hälsofrämjande effekter av sällskapsdjur. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, C-uppsats
Den litteraturgenomgång som gjorts visar att hälsoeffekterna är så väl belagda och betydande att sällskapsdjurens hälsonytta borde studeras bättre och tas tillvara i högre grad i Sverige.

Carlson, Marie. 2006. Djur som verktyg i socialt arbete. Stockholms Universitet, socionomprogrammet, C-uppsats.
Rapporten innehåller intervjuer med sex personer som arbetade på tre behandlingshem och som alla använde djur i behandlingen. Vid analys av svaren framkom tre teman, vilka analyserades utifrån tre perspektiv: det salutogena, objektrelationsteorin samt bindningsteorin.

Dirfeldt & Persson. 2007: Att läsa för hunden - en metod för läsfärdighetsträning? Högskolan i Skövde, Inst för kommunikation och information, C-uppsats.
Författarna gör en litteraurstudie och ett eget litet experiment, med inspration från ett program för lästräning med hundar som tillämpas i USA sedan 10-15 år: R.E.A.D. Läs mer här.

Ekström & Nielsen. 2006: Sällskapsdjur och äldre personer. Malmö högskola, sjuksköterskeprogrammet, examensarbete,
En litteraturstudie om effekter på äldres hälsa och välbefinnande.

Ennhart & Montanaro. 2006. Äldre personers upplevelse av livskvalitet inom äldreomsorgen. Inblick i en vårdfilosofi med fokus på närhet till husdjur. Ersta & Sköndal högskola. Socionomprogram med inriktning mot äldreomsorg. C-uppsats.
Närheten till djur inom äldreomsorgen visar sig ha goda effekter på de äldres livskvalitet.

Filipsson, Emma m.fl. 2008. Rehabilitering av människor med hjälp av djur. SLU, Inst för husdjurens miljö och hälsa. Projektarbete 6 hp.
En översiktlig litteraturstudie.

Glingsten, Gunilla & Lund, Rosemarie. 2007. Hundar som hjälpmedel i vård och terapi. En studie om djur som hjälpmedel i behandlingsarbete. Y-uppsats, Malmö högskola/Hälsa och samhälle
"Syftet med denna studie var att undersöka hur djur, med fokus på hundar, används som hjälpmedel i behandlingsarbete samt vilka effekter användningen av hundar anses ha. Vi fördjupade oss i de metoder som finns med djur som hjälpmedel samt studerade ett exempel på ett behandlingshem där hundar används i vård- och terapisyfte."

Karlsen, Veronika. 2006: Hundens betydelse i dagens samhälle. Inst för husdjurens miljö och hälsa, Sv lantbruksuniv. Studentuppsats.
I rapporten beskrivs hundens många användningsområden, förr och särskilt nu.

Lantz & Steénmark. 2006: Animal Assisted Therapy. Djur och människa; ett team i behandling och terapi av barn och unga. Inst. för socialt arbete, Stockholms universitet, C-uppsats.
Sammanfattning av litteratur och forskning, med fokus på barn och unga. En mindre intervjuundersökning antyder att kunskap och tillämpning i Sverige har väldigt liten omfattning.

Lindberg & Odell. 2009. Sällskapsdjurs effekt på beteendeproblem hos äldre med demenssjukdom: En systematisk litteraturstudie. Högskolan Dalarna, Inst för Hälsa o Samhälle, C-uppsats.
De flesta studierna visade en positiv effekt av närheten till ett sällskapsdjur (oftast hund).

Linde, Sara & Magnusson, Elsa. 2008. Sällskapsdjurens betydelse för äldre människors livskvalité och omvårdnad: Systematisk litteraturstudie. Dalarnas högskola, Inst för hälsa och samhälle, Examensarbete.
Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.

Löfgren, Jessica & Persson, Anna. 2006: Alzheimersjuka personers reaktioner på djurs närvaro i vården. Inst för hälsovetenskaper, Sjuksköterskeprogrammet, Fördjupningsarbete 10 p, Högskolan i Kristianstad.
Systematisk litteraturstudie. Resultaten visade att vid djurs närvaro förbättrades både verbal och icke verbal kommunikation, problembeteenden och olika fysiska parametrar för personer med Alzheimers sjukdom.

Löwdahl, Viveca. 2006: En kartläggning av hundägarens personliga vinst av att ha hund.
Stockholms Universitet, psykologexamensarbete.
Sex djupintervjuer analyseras enligt Grounded Theory. Hundägandet visar sig ge en personlig vinst eftersom det tillfredsställer många av människans grundläggande behov.

Malmberg, Karin. 2008. Utövande arbetsterapeuters syn på Animal-Assisted Therapy (AAT) inom svensk arbetsterapi. Hälsohögskolan Jönköping, avd rehab, . Magisteruppsats, 10p.
Femton arbetsterapeuter intervjuades om sina erfarenheter av att arbeta med AAT. Man anser att AAT är en effektiv och användbar behandlingsmetod.

Persson & Ölund, 2006: Vad kan hunden tillföra sjukgymnastisk rehabilitering i Sverige? Luleå tekniska universitet, Inst. för hälsovetenskap, examensarbete.
En problemformulerande och deskriptiv studie om AAT.

Prim & Sundberg, 2007: Sällskapsdjurens inverkan på äldre människors hälsa och välbefinnande - en litteraturstudie. Högskolan Gävle, sjuksköterskeprogrammet, C-uppsats.
En noggrann granskning av 18 vetenskapliga artiklar från 1990-2007. Många positiva effekter påvisades i studierna.

Sandström & Stenlund. 2005: Hundägarens relation till hunden. Hur hundägandet kan påverka motståndskraften mot stress hos hundägare. Luleå tekn univ, Inst f Arbetsvetenskap, Avd f Teknisk psykologi, C-uppsats.
Intressant litteraturgenomgång. 11 personer förde dagbok under en vecka. Respondenternas buffringsresurser ökade genom deras umgänge med hunden.

Silfverberg, Gunilla. 2009. Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete. Ersta Sköndal högskola, Inst för vårdvetenskap, arbetsrapport 62.
Här presenteras det forskningsbaserade kunskapsläget på svensk och internationell mark om hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoinsatser.

Sörberg & Kärnebro, 2007: Hunderbara älskade - upplevelsen  av hundens inverkan vid psykisk ohälsa. Umeå Univ, Inst för psykologi, D-uppsats.
58 personer intervjuades. Hunden verkar betydelsefull på många sätt vid psykisk ohälsa.

Uvnäs-Moberg, K. & Petersson, M. 2004. Oxytocin - biokemisk länk för mänskliga relationer. Mediator av antistress, välmående social interaktion, tillväxt, läkning.  Läkartidningen, 101:2634-2639.
En översiktlig beskrivning av det viktiga "lugn-och-ro-hormonet" oxytocin, som san-nolikt är en viktig förklaring till de goda effekterna av kontakt med (sällskaps)djur.

Wibäck, Jenny. 2009. Projekt Pedadoggen. Hunden som pedagogisk resurs i en Daglig verksamhet. Högskolan i Halmstad, Sektionen för Hälsa och Samhälle, Magisterprogrammet i Handikappvetenskap.
Studien genomfördes med 5 personer som har intellektuella och neuropsykiatriska funktionshinder och vars dagliga verksamhet är att driva ett hunddagis. Hundträningen förefaller skapa goda förutsättningar för personlig utveckling.

Organisationer och tidskrifter
Antrozoology (studiet av relationen människa-djur); www.anthrozoology.org.
Hemsida med länkar och information om utbildningar, forskning, konferenser m.m.

Assistance Dogs International, ADI: www.assistancedogsinternational.org.
Den internationella föreningen för arbete med assistanshundar.

Assistance Dogs Europé, ADEu: www.assistancedogseurope.org
Den europeiska organisationen för assistanshundar - ingår i ADI ovan.

Center for Companion Animal Health vid Univ. of California, Davis: www.vetmed.ucdavis.edu/CCAB/paws.htm.
En hemsida med många länkar till forskning och artiklar i specifika ämnen.

Center to study Human Animal Relationships and Environments (CENSHARE) vid University of Minnesota. www.censhare.umn.edu
CENSHARE har rötter vid Univ. of Minnesota sedan 80-talet. Man samlar och sprider kunskap.

Delta Society. www.deltasociety.org
USA:s största organisation för utbildning och registrering av team (förare+hund) som besöker vårdinrättningar. På deras hemsida finns tips om skrifter m.m.

European Society for Animal Assisted Therapy, ESAAT: www.esaat.org
Europeisk samlingsorganisation för att främja forskning och praktik kring AAT.

Hälsans Natur:  www.halsansnatur.se
Ideell förening med syfte att främja och utveckla verksamheter där man använder natur- och djurkontaktens läkande och hälsofrämjande kraft, särskilt inom vård, skola och omsorg. Föreningen är ägare till projekt Vårhundskolan. På hemsidan finns information med fokus både på "det gröna" (trädgård, natur, park etc.) och på sällskapsdjur/husdjur.

International Association of Human-Animal Interaction Organizations (IAHAIO): www.iahaio.org.
Här samlas nationella föreningar från ett drygt 30-tal länder. Fokus är på att sprida kunskap om länken människa-(sällskaps)djur. Vart tredje år arrangerar man en internationell konferens. År 2010 hålls den i Stockholm: www.iahaio2010.com

International Society for Anthrozoology, ISAZ: www.isaz.net
Föreningens syfta är att främja forskning och kontakter mellan forskare rörande studier av sambandet människa-djur.

Lästräning med hundar
Hundar används med framgång för att hjälpa barn med lässvårigheter. Här är två länkar som berättar mer:
- Library Dogs: www.librarydogs.com
- R.E.A.D.: www.therapyanimals.org/read/

Manimalis: www.manimalis.se
Svensk organisation som verkar för att sprida kännedom om sällskapsdjurens positiva effekter. Medlem i IAHAIO (se ovan).

Society and Animals. Journal of Human-Animal Studies: www.psyeta.org/sa/index.html
Tidskrift och hemsida med särskilt fokus på djurens hälsa och välbefinnande; en viktig aspekt av sambandet människa-djur.

Society for Companion Animal Studies: www.scas.org.uk
Föreningen är baserad i England och arbetar för ökad förståelse av hur länken människa-sällskapsdjur kan användas för att öka livskvalite och välmående

Tiere als Therapie:  www.tierealstherapie.org.
Österrikisk organsation, bildad 1991, för att främja och utbilda djur för användning i vården. Man har idag a 250 utbildade team.

Åter till sidans topp